Viken som samlar lokala krafter
Publicerades den 22 september 2020
– Från början såg vi detta projekt som ett miljöprojekt. Men det har verkligen blivit ett socialt miljöprojekt, betonar BrittMarie Eriksson. Arkelstorpsborna har funnits med i processen från ett tidigt skede, och det har visat sig finnas en stor vilja att vara med och förändra, fortsätter hon.
För den som är på ett kort besök i trakten kring Arkelstorp kan den bildsköna vattenspegel som utgör Arkelstorpsviken förefalla vara en välmående och välkomnande liten sjö, kantad av lummig grönska och småhus. Den som är bosatt runt viken har dock knappast kunnat missa att det är något som inte står rätt till med den. Under flera årtionden har Arkelstorpsvikens ökande igenväxning och kontinuerligt minskande djup (på endast 0,5-1 meter) väckt många frågor och bidragit till flera långlivade rykten.
Klart var att Oppmannasjöns sänkning i slutet på 1800-talet lagt grunden till en del problem. Men frågan kvarstod vad de flera meter tjocka sedimenten egentligen bestod av. En del menade att reningsverket var boven, andra att det var gamla synder från industrier uppströms.
När Oppmanna-Vånga Bygderåd år 2015 tillsammans med områdets boende, föreningar och företag arbetade fram en byutvecklingsplan för Arkelstorp, så hamnade sjön och en rensning av denna högst upp på agendan. BrittMarie Eriksson, som var projektledare för arbetet med planen, vittnar om det stora lokala engagemanget i byn och kring dess framtid.
– Till det öppna åsiktsmötet som vi arrangerade kom över hundra personer, och detta i en by med runt 700 invånare. Det säger något om bygden, menar hon.
Byutvecklingsplanen blev upprinnelsen till det som några år senare skulle bli leaderprojektet En vik i Sjöriket Skåne. Detta projekt fick som syfte att utreda varifrån näringsämnena i Arkelstorpsviken härstammar, och med ett svar på denna fråga var målet att få till stånd en konkret åtgärdsplan och i förlängningen en förbättrad vattenstatus. BrittMarie Eriksson tog ledningen för projektet tillsammans med Margareta Hjelmqvist från bygderådet. Henric Djerf, som är lektor i miljövetenskap vid Högskolan i Kristianstad och uppvuxen i trakten kring Arkelstorpsviken, ansvarade för det vetenskapliga arbetet med provtagningar, analyser och simuleringar.
Vad alla tre var överens om var att de verkligen ville ta tillvara på det intresse, engagemang och den nyfikenhet som visat sig finnas i trakten rörande viken. Under projektets början hösten 2018 höll man en workshop under temat ”Vad är en attraktiv Arkelstorpsvik för dig?”, och olika framtidsscenarier mejslades ut av deltagarna. När det sedan var dags att sätta igång med flödesmätningar i alla de bäckar och rännilar som mynnar ut i sjön var det hela 25 frivilliga som önskade delta i arbetet. Deras insats, att dagligen under ett års tid mäta och anteckna nivån i olika anvisade vattendrag, skulle visa sig helt ovärderlig för projektets slutsatser.
BrittMarie Eriksson beskriver också hur man i projektet har ansträngt sig för att förmedla kunskap kring områdets fauna och flora och de miljöeffekter som kan kopplas till Arkelstorpsvikens tillstånd. En höjdpunkt bland aktiviteterna var den BioBlitz, som trots hällregn bevistades av över hundra personer vilka tillsammans artinventerade området runt viken. Temadagar har arrangerats kring våtmarker och ekosystemtjänster, studiebesök och rundvandringar har genomförts, skolelever har fått delta i provtagningen, och Henric Djerf har sett till att alla som deltagit i flödesmätningen fått en gedigen grundkurs i hantverket.
Det stora datamaterialet från invånarnas flödesmätningar gav en helt unik mätserie och innebar att det med precision gick att avgöra att näringstillförseln kommer framförallt från ett litet antal mindre källor, i vissa fall diken. Reningsverket hade alltså en obetydlig påverkan. Analyser av sedimentprover visade att det inte finns några miljögifter i bottensedimenten, snarare är de väldigt rika på fosfor och skulle i teorin kunna tas tillvara och spridas på åkermark.
Nästa steg i arbetet med viken blir att söka s.k. LOVA-pengar genom Kristianstads kommun för att runt sjön anlägga våtmarker, som fungerar som näringsfällor. För att få rätsida på otillräckliga enskilda avlopp runt Arkelstorpsviken lämnas stafettpinnen över till kommunen.
En viktig ambition har varit att visa på transparens i projektet, kontinuerligt upplysa om vad som är på gång, och att synliggöra allas deltagande och bidrag till arbetet. Nu efter att projektet avslutats förmedlar BrittMarie Eriksson en bild av en stoltare bygd, med bättre kännedom om Arkelstorpsviken, den lokala omgivningen och alla dess tillgångar.
– Oavsett om vi lyckas restaurera sjön eller inte, så har många uttryckt en önskan om att få till en vandringsled runt den. Nu provvandrar vi för fullt för att hitta de bästa sträckningarna, och se var man skulle kunna sätta upp fågeltorn, vindskydd och informationsskyltar, förklarar BrittMarie Eriksson, och tillägger nöjt att över 60 personer redan aktivt engagerat sig i det nya projektet.
Provvandringarna är del i bygderådets nya leaderprojekt, Vikens värde varar, som syftar till att få ut fler människor i naturen kring Arkelstorpsviken för att upptäcka och uppskatta densamma.
#kanalisera miljökrafterna
Detta är en artikel från Miljöplansprojektet, som arbetar för att:
– Stimulera till samverkan och öppna diskussioner mellan branscher, land- och vattenverksamheter
– Koppla samman pågående lokala initiativ och idéer med möjliga åtgärder
– Ta tillvara på och stötta upp spirande initiativ
– Hitta möjlig finansiering till goda lokala idéer
– Inspirera avseende resurseffektivisering och omställning
– Belysa pågående insatser
– Länka samman miljö- och klimatarbete lokalt, regionalt och nationellt
